Hösten 2018 bjöd minst sagt på politisk turbulens i Sverige. Efter valet utropade sig alla till segrare men trots detta var det ingen statsminister utsedd när året slutade. Däremot fanns en budget framröstad. En budget som var satt av M och KD men som även fick stöd från SD. Även om budgeten innehåller en rad punkter så är det bland annat dessa som ofta nämnts som största förändringar för privatpersoner.
Jobbskatteavdraget utökas vilket innebär att de som jobbar får ett utökat skatteavdrag på maximalt 210 kr per månad. Moderaternas återkommer ofta till att ”det ska löna sig att arbeta” och detta är därmed ett steg åt det hållet. På Sparaochplacera.se anges det att den här skattelättnaden är den enskilt största punkten inom budgeten sett till kostnad för staten.
Både Moderaterna och Kristdemokraterna gick även till val på att man ville bygga ett ”säkrare Sverige”. Att de därmed satsat stort på polisen var inte oväntat. Tillsammans med vården och försvaret ges totalt 11 miljarder kronor. Målet är därmed att förkorta vårdköer och att fler poliser ska kunna röra sig ute på gator och torg.
Ytterligare en punkt är RUT-avdraget som nu ännu en gång ändras. Ett avdrag som ändrats årligen sedan det infördes och som nu höjs. När det infördes var det på 50 000 kr varpå det sänktes till 25 000 kr under föregående mandatperiod. I denna budget höjs däremot RUT till 75 000 kr per år och person. Målet med denna höjning är att skapa fler enkla arbetstillfällen. När RUT-avdraget infördes ökade antalet arbetstillfällen inom städbranschen kraftigt och det är detta man ännu en gång vill uppnå med utökat RUT-avdrag.
Även pensionärerna ska få det bättre via skattesänkningar. Att pensionärerna skulle få det bättre ekonomiskt var väntat utifrån att alla partier lyft upp detta i deras valkampanjer. Det har varit en snedvridning i skattetrycket till pensionärernas nackdel vilket inte minst påtalats av pensionärsföreningar. Men partierna ser även en fördel i att man jobbar längre och därmed avvaktar med att gå i pension. Genom att sänka arbetsgivaravgiften på personer som är över 65 år lockas fler att jobba.
För att bekosta dessa skattesänkningar genomför KD och M en rad åtgärder. Bland annat väljer man att lägga ner en del myndigheter som man anser ger mindre tillbaka än vad det kostar att ha dem aktiva. Ett exempel är Jämställdhetsmyndigheten som helt läggs ner. Detta motiverar man med att arbetet med jämställdhet kan genomföras på ett mer kostnadseffektivt sätt än att ha en hel myndighet som jobbar med frågan.